Inlägg

Visar inlägg från februari, 2018

Ensamhet, skolskjutningar, trygghet

Jag läste en recension och en intervju om en bok som jag antagligen aldrig kommer att läsa. Men temat var intressant. Författaren heter Tommie Sewon, och han skriver, enligt artikeln, om den brutala ensamheten efter en skilsmässa, och om alla ensamma människor han får syn på omkring sig när familjens skyddande täcke försvinner. Människan är ett flockdjur. Vi har ett sånt desperat behov av varann, av att höra till andra att jag faktiskt tror att man blir sjuk av ensamhet. Då inte den självvalda sorten, den som är ett lugn, en frid och en fristad som man kan lämna när man vill, utan den ensamheten som är ett hål, en avgrund där ens person tar slut för att den inte speglas i någon annan. Den ensamheten som uppstår när man vet, med säkerhet, att man inte är nödvändig för någon annan varelse. Ibland ser jag en gammal kvinna som är ute och går i mitt kvarter. Hon går långsamt, inte för att hon inte orkar snabbare, utan för att hon inte vill hem till tomheten. Nån gång byter vi några o