För en hållbar Nina
Det närmar sig den stunden när jag städar skrivbordet, stänger av datorn och går på semester. Som vanligt dagarna före känns det i kroppen att teflonrocken runt ministerkroppen börjar vittra sönder. Bit efter bit av kontroll och behärskning flyter iväg som rymdskrot från en Imperial Star Cruiser. Lite lojt och ofokuserat rinner ny lagstiftning om fastighetsmäklarverksamhet iväg med revisionen av självstyrelselagen, samrådsförfaranden och arbetsluncher. I den senaste rapporten om hur Ålands väg mot ett hållbart samhälle går, lyfter man fram behovet av vila och återhämtning som ett politiskt och samhälleligt mål, jämställt med fossilfria transporter och plaststrategier. Det är en ny tanke för mig, att vila, tystnad och återhämtning är en samhällsfråga, inte ett individuellt problem. Ju mer jag tänker på det, desto mer självklart blir det. Jag vet ju att det är så. Det spelar ingen roll vad någon tycker om vad man borde, vid en viss punkt tryter orken, och då är det bättre för alla, sa