Nina Fellman

 Folk är olika, och det är ok. Så långt trodde åtminstone jag vi kommit, både vad gäller kön, sexualitet, kläder och könsuttryck. Ändå läser man än om drag queens som inte får ha högläsning, än om transpersoner som är livsfarliga för än det ena än det andra, feminister som försöker avmaskulinisera män (vad nu det kan betyda), och incel-män som det är synd om för att ingen vill ha sex med dem och då blir dom våldsamma. Medelålders kvinnor utan partner tycks inte lika ofta skylla på någon annan. De kanske är nöjda med att leva sina liv, vad vet jag. Min poäng är, varför denna besatthet med vad andra gör? Vem bryr sig? Är det verkligen nån annans sak hur en vuxen människa vill klä sig, vem man vill ligga med eller, för i jessu namn, hur man vill beskriva och definiera sig själv? De högerkonservativa populisterna och de nykonservativa verkar helt besatta av att begränsa andra människors frihet, och samtidigt beskriva sig själva som nån slag hotad art. Den utsatta gruppen där män är män och

  Det här är mina tankar vid socialdemokraternas 1 maj-firande 2023. Bästa vänner och kamrater och väljare. Mitt perspektiv på politiken har ändrat många gånger. När jag var ung sträckte sig mitt liv bortom horisonten och kändes oändligt. När jag fick barn växte spannet till deras livstid. Nu ska jag bli farmor, och min horisont är 2123, då hon som föds i år fyller 100. Vad ska vi göra idag så att mitt barnbarn kan se tillbaka på ett långt och bra liv 2123? Politikens ansvar, för mig och för socialdemokratin är att reformera och utveckla, att inte stanna upp och att arbeta för framtiden. Därför har det varit ledsamt att se hur denna mandatperiod på Åland så oerhört starkt präglats av, i ordets sämsta bemärkelse, ett nollresultat. Ingen kriskommunslag eller kommunreform. Ingen tunnel, bara ett jäkla skadestånd. Ingen kortrutt. Ingen näringsrättslag. Ingen jordförvärvslag. Ingen klimatlag. Ingen vattenlag. Ingen helhet kring ett kostnadsfritt gymnasium. Det goda som hänt är det