Nina Fellman

 Från hösten 2021 införs i Finland förlängd läroplikt till 18 år. Syftet är att alla finländska ungdomar ska få allra minst en gymnasieutbildning, att det ska finnas lagstöd och metoder för att hålla ungdomar på glid kvar i en utbildning som kan se ut på många olika sätt, och att göra utbildningen kostnadsfri för de studerande. Som följd har kommunerna i Finland upphandlat datorer till sina studerande. De har upphandlat digitala läromedel till förmånliga paketpriser. De förbereder en helhetsreform där stöd kan ges på flera nivåer, och där studievägarna kan se väldigt olika ut för dem som har det krångligt. Detta kommer naturligtvis med en prislapp, men inte en astronomisk sådan, eftersom de flesta ungdomar redan går i gymnasieutbildning och skolan är avgiftsfri även där den inte är kostnadsfri. Ur socialdemokratiskt perspektiv är detta den största reformen i välfärden på mycket länge, och det är med besvikelse vi konstaterar att landskapsregeringen och utbildningsminister Annika Ha

 I dagens debatt i lagtinget blev det alldeles uppenbart att den enda förändring i skärgårdstrafiken som kommer att ske under denna mandatperiod är en försämring av turtätheten. Det bekräftades av ansvarig minister. Den dröm om en tunnel som flammade så starkt inför valet att den i princip redan var byggd har förbytts i en sävlig utredning som ska komma med nån slags rapport i slutet av året. Då har halva mandatperioden gått utan att man ens gjort en provborrning.  Det som landskapsregeringen nu begär är en fullmakt för att köpa en gammal dieseldriven färja, visserligen nyare och större än de vi har, men med gammal teknik för ett gammalt trafiksystem. De långa, bränslekrävande och dyra rutterna består. De kortruttsutredningar som man jobbade fram under 10 år och för flera miljoner har regeringen slängt i papperskorgen. Infrastrukturministern Christian Wikström famlar efter samsyn och långsiktiga överenskommelser men utan att ha nån bild av vad man ska ha samsyn kring. Det finns ingen l

  I det politiska samtalet finns en försvarlig andel bludder och floskler. Det är ett slags kod för att man fattar grejer. Instucket i bluddret finns det som verkligen blir av och som man satsar pengar på. Ingen är felfri, men i det meddelande lagtinget nu ska diskutera i samband med senaste tilläggsbudget får man verkligen leta om man ska hitta substansen bortom de visserligen vackra orden. Det finns gott om skrivningar om ”individanpassade och kreativa lösningar” för jobb/utbildning, men vad betyder det? Jag kan inte hitta något som inte tidigare varit på gång, utom löftet om en ÅSUB-rapport i vår. Vuxenutbildning sägs vara i fokus, men inte hur. Högskolan ska stärkas, med medel ur EU:s återhämtningsfond, och bolagiseras från 2022. Därmed går en process som inleddes under den förra mandatperioden i mål. Vackert så, i och för sig. Varför inte satsa på: -Ett förbättrat vuxenstudiestöd som gör det till en reell möjlighet för vuxna som blivit långtidsarbetslösa att studera sig ti