Nina Fellman

Man såg ju vartåt det lutade, men nog vänder det sig ändå i magen när man ser på presskonferensen där Petteri Orpo presenterar sitt eventuella kommande regeringsunderlag. Där står Riikka Purra, och Sannfinländarna är än en gång helt rumsrena att regera med, till och med för Svenska folkpartiet och Ålands riksdagsledamot Mats Löfström. Trots alla de främlingsfientliga, klimatskeptiska, språkpuristiska och finsknationalistiska värderingar man då går i säng med. Close your eyes and think of Svenskfinland är ett uttryck som myntats under de senaste veckorna, men nog ska det knipas ihop hårt om det ska funka. För de fattiga, för de unga som studerar, för barnfamiljerna, för dem som bryr sig om klimatet, om rättvisa och global solidaritet, ja ur min synvinkel allt som är gott och rätt, stundar hårdare tider. Inte för att alla borgerliga partier eller politiker skulle vara onda och vilja andra illa. Det tror jag absolut inte. Men kombinationen av ett statsministerparti som gick till val på at

 Jag ska säga som det är. För Ålands del är jag inte orolig när det gäller vår representation i riksdagen. Det kommer att bli en vettig person. För Finland, arma land, är jag desto mer bekymrad. Efter en mandatperiod där allt hände, och snabbt, kan vi nu vara på väg mot en högerpopulistisk, främlingsfientlig, EU-fientlig isolationistisk regering, och det får konsekvenser. Man ska nämligen inte tro att politik inte spelar roll. Det är klart den gör, och det syns ganska snabbt i människors vardag. För egen del vill jag sammanfatta valkampanjen så här: Jag önskar vi fått prata mera. Vi socialdemokrater har varit aktiva. Vi har varit ute bland folk, deltagit i allt som ordnats, skrivit och pratat, men det har erbjudits väldigt få tillfällen att prata politik med den sittande riksdagsledamoten Mats Löfström. Det känns som en missad chans att det inte varit en endaste debatt där ålänningarna kunnat se och höra åsikter brytas mot varann, inte bara gulliga selfies. Min ideologiska kompass står