Anna-Maja kan stoppa en blåsvart regering

Man såg ju vartåt det lutade, men nog vänder det sig ändå i magen när man ser på presskonferensen där Petteri Orpo presenterar sitt eventuella kommande regeringsunderlag. Där står Riikka Purra, och Sannfinländarna är än en gång helt rumsrena att regera med, till och med för Svenska folkpartiet och Ålands riksdagsledamot Mats Löfström. Trots alla de främlingsfientliga, klimatskeptiska, språkpuristiska och finsknationalistiska värderingar man då går i säng med.

Close your eyes and think of Svenskfinland är ett uttryck som myntats under de senaste veckorna, men nog ska det knipas ihop hårt om det ska funka.

För de fattiga, för de unga som studerar, för barnfamiljerna, för dem som bryr sig om klimatet, om rättvisa och global solidaritet, ja ur min synvinkel allt som är gott och rätt, stundar hårdare tider.

Inte för att alla borgerliga partier eller politiker skulle vara onda och vilja andra illa. Det tror jag absolut inte. Men kombinationen av ett statsministerparti som gick till val på att genomföra mycket tuffa inbesparingar på kort tid, ett sannfinländskt parti som vill genomföra sin politik och måste få något (en hel del) för sin medverkan i regeringen, och de två stödpartierna som hittills varit rätt vaga och otydliga måste man befara en mandatperiod där pengarna kommer före människan.

Under den gångna mandatperioden har det gjort mig stolt och glad att se raden med kvinnliga partiordföranden lotsa landet genom en krisfylld mandatperiod med flaggan i topp.

Nu är ordningen uppenbarligen återställd, och vår kommande statsminister ser ut som statsministrar världen över brukar se ut.

Väljarna väljer, så är det ju, men jag undrar verkligen om Sfp:s väljare valde detta, och vad det får för konsekvenser för framtiden.

Jag önskar att Petteri Orpo skulle ta en stund att reflektera över läget i Sverige och vad det betyder att ta ett populistiskt extremparti i båten. Eller, för all del, vilket kaos det kan innebära att regera med ett sådant. Då kan vi erbjuda Åland som exempel.

Det blir stormigt, åtminstone så mycket kan man lova. Om nu inte Anna-Maja Henriksson tar den möjliga rollen som kungamakare på allvar och säger nej till den blåsvartaste regering Finland nånsin haft.