Politik utan folkvett

 Jag läser i tidningen att Veronica Thörnroos (PÅ) och Mogens Linden (GV) försökt ta sig in på palliativa avdelningen på ÅHS för att "se ett rum" och testa om personalen får yttra sig. I sällskap med journalist och fotograf dessutom.

En liten bit till av min tilltro till en anständig politisk diskussion dör. En cynisk teater där döende patienter får agera statister, för att man vill se ett rum.

De reformer och förändringar som diskuteras kring ÅHS är svåra och komplexa. Ingen drivs av viljan att förstöra. I processen måste man fundera både en och två gånger, och kanske får man inte allt rätt med en gång.

ÅHS står för mer än en tredjedel av landskapets samlade utgifter, och den andelen ökar hela tiden. Lika väl som andra verksamheter behöver utvecklas och se till att man gör rätt saker på rätt platser med rätt personal behöver också sjukvården göra det. Den är den offentliga verksamhet alla tycker är viktigast och är beredda att betala för, men vi vill också ha vägar, skolor, färjor, kultur, socialvård och allt annat som samhället har ansvar för.

Det finns ingen oändlig säck med pengar, och inte ens om det fanns det kan vi som samhälle stanna upp och säga; nu ska allt vara som det alltid varit. Vi ska utveckla, testa, misslyckas och försöka igen. Också inom sjukvården.

För att det ska finnas minsta möjlighet att lyckas måste det finnas en tillit till att det finns en god vilja och ambition hos sjukhusets ledning och styrelse. Det måste finnas tålamod att vrida och vända på saker.

Jag vet inte var diskussionen om bäddplatserna landar eller vad som är rätt väg att gå. Kanske måste ÅHS få mera tid att genomföra förändringar så att de inte skadar patienter eller personal. Kanske är det annat som ska till.

Sensationssökande publicitetstrick löser inget. Det är cyniskt och smaklöst. Två personer med lång sjukvårdserfarenhet borde veta bättre.