Nina Fellman

 Plötsligt ska man veta att det finns en pysselnazist på Åland. Man ska fundera på om det är tryggt att gå på en Medis-kurs om blommor. Plötsligt ramlar man ner i ett kaninhål av artiklar om hot, rättsprocesser och hets och hat från människor som bosatt sig på Åland. Och så tänker man - har jag mött dem i butiken? Det har länge sagts i vår politiska debatt att vi ska akta oss för att bli som Sverige, i betydelsen okontrollerad invandring av människor från andra kulturer, med andra värderingar. Alltid riktat mot människor med annan hudfärg och religion. Samtidigt flyttar problemen hit utan att vi märker det, men från andra hållet. Högerextrema, uttalade nazister, tungt kriminellt belastade personer, människor med domar mot sig för våld, hets mot folkgrupp, attacker mot homosexuella. Och så inser man hur naivt handfallna vi är inför detta, eftersom vi är ett samhälle som tror andra om gott, som inte misstänker att det finns en agenda som underminerar allt det vi vill stå för. Vi måst...

 Kom igen. Det får jag lust att säga när jag hör Wille Valve i radion förklara att partikamraten Tony Salminen inlägg på Facebook kunde uppfattas negativt eller tolkas på ett elakt sätt. Eller när jag läser hur Stellan Egeland förminskar reaktionerna eftersom "det  är mobben som ser ett tillfälle att misskreditera en människa, som man i grunden vet är god, för egen vinning". Det är ju solklart vad Salminen menar. Precis det han skriver. Det finns inte en människa som sett inlägget som inte förstår a. det var bättre för när karlarna bestämde, för då fick man åtminstone röka fritt b. det är sämre nu när tanterna bestämmer c. de tanterna som bestämmer ska inte få vara ifred ens när dom firar födelsedagskalas. Jag känner mig inte det minsta kränkt. Det skulle jag kanske göra om den här åsikten eller reaktionerna på den var en överraskning. Det är det inte. Fernissan är så tunn vad gäller jämställdhet, och respekten för kvinnors arbete är så tunn att kommentarer som dessa dyker u...