Varför ser lantrådet inga problem

Vid dagens frågestund i lagtinget ställde jag frågor till lantrådet Veronica Thörnroos kring #blacklivesmatter och Stellan Egelands insändare i ämnet. Min tanke vara att hon som lantråd skulle känna nån slags ansvar för vad en ledamot i hennes regeringsbas skriver i en oerhört laddad och aktuell fråga. Det tyckte inte hon. Svaret var att regeringsprogrammet lägger grunden, att inget hänt som påverkat det, och att ledamoten Egelands åsikter är hans personliga funderingar. Här kommer mina frågor:

"Igår såg jag, kanske till någons förvåning, på Premier League-fotboll. Alla lag, från Aston Villa till Liverpool hade spelarskjortor där det stod Black lives matter på ryggen.

Denna globala proteströrelser uppstod efter att en polis inför rullande kameror mördade George Floyd. Över hela världen, särskilt i USA har protester hållits till stöd och med krav på förändring

I ett par insändare har lagtingsledamot Stellan Egeland för Obunden samling, ett regeringsparti i lantrådet Thörnroos regering, beskrivit Black lives matter som en masspsykos. Han beskriver Black Lives Matter som ”den organisation som ligger bakom upploppen, plundringarna, det meningslösa våldet och anarkin”, och vidare att hudfärg för vänstern är ett viktigt verktyg i kampen mot förnuftet.

Min fråga till lantrådet är: hur ser lantrådet på detta? Finns det alls ett problem för regeringen med den värdegrund som ledamoten Egeland företräder, och hur ser lantrådet på påståendet att rasismen är något som vänstern hittat på i sin kamp mot förnuftet?

Ledamoten Egeland säger också i sin insändare att det han kritiserar är, jag citerar: ”mångkultur, på grund av konflikterna och våldet som följer i dess spår.”

Åland är ett mångkulturellt samhälle. Vi brukar med stolthet framhålla alla de språk och nationaliteter som gjort Åland till sitt hem, betona att vi ska vara ett öppet samhälle, att vi behöver inflyttning. I hållbarhetsagendan, som på alla politikområden ska vara vägledande, betonas det öppna, toleranta och respekfulla samhället, och vi har tills vidare inte sett varken våld eller konflikter pga att Åland är ett mångkulturellt samhälle.

Kommer ledamoten Egelands och Obunden samlings värderingar på detta område att påverka regeringens politik, eller ska Åland förbli öppet och mångkulturellt?

I åländska media har man kunnat läsa hur ålänningar med annan hudfärg än vit utsatts för rasism på Åland. Barn, ungdomar och vuxna utsätts Anser lantrådet att det är viktigt att stå upp mot rasismen på Åland, och hur vill regeringen jobba med denhär frågan, som nu är globalt oerhört aktuell men ingalunda oviktig heller i vårt samhälle. Kan vi säga att #blacklivesmatter också på Åland?"

Jag känner mig uppriktigt ledsen och besviken på att Veronica Thörnroos inte på något sätt tar ansvar för den regeringsbas hennes regering bygger på. Det tycks helt fritt att uttala sig i alldeles centrala värdegrundsfrågor utan att det på något sätt rubbar lantrådets förtroende vare sig för person eller parti.

Hade jag haft mera tid hade jag kanske frågat: var går gränsen? Finns det inget som går för långt? Är allt bara personliga åsikter? När ska det kännas ens lite obekvämt för de andra partierna i regeringsblocket att man har en regeringspartner som inte vill att Åland ska vara ett mångkulturellt samhälle?
Hållbart initiativ? Moderater? Åländsk center?