Mera, mera regnbåge

Ingen regnbågsflagga på Stafettkarnevalen. Åtminstone inte från Ekenäs.
Jag vill tro att det inte är så på Åland. Jag vill tro att den eller de elever som vore modiga nog att be om det skulle få bära sin flagga, och att deras lärare och skolledare skulle ge dem allt tänkbart stöd.

Det är djävulskt tufft att vara ung i dag. När jag växte upp var vi töntigare och bondigare och vi visste mindre om världen än ungdomar gör idag, men vi hade heller inte en sån järnkoll på oss själva som dagens unga.

Det var helt ok att gå till skolan fast man inte hade duschat. Fina kläder hade man när det var fest. Många var ganska fattiga. Kroppen var jobbig, men den fick vara ifred lite mer. Det fanns hopp om jobb även för dem som inte presterade på topp, och det var inte så noga med allt.
Man fick slöa mer.

I dag, herregud. I dag är man inget om man inte spelar ett instrument, åker på språkresa, tränar som en besatt, har en representativ pojk- eller flickvän och dessutom presterar perfekta bilder och fyndiga 140 tecken om det.
Aldrig, aldrig får man vara ifred.

Om det finns ungdomar som mot dessa odds också klarar av att komma ut med sin sexualitet, eller som vill visa andra sitt stöd, så kan jag inte förstå varför man skulle säga nej.

Fick jag bestämma skulle detta förbud i Ekenäs leda till att alla andra skolor i landet flaxade med regnbågsflaggor. Särskilt de från Jakobstad och Mariehamn, där Pride-paraderna i somras ringlade fram i glädje, kärlek och värme för första gången.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tillit och strukturer

 Hur ska man förklara ett stort och svårt beslut där man själv är kluven och osäker, och där mediabruset lyft den ena negativa aspekten efter den andra, inte alltid korrekt eller relevant? Hur ska man, utan att gå i försvar, förklara att det är ett beslut som sist och slutligen handlar om tillit och strukturer. Jag försöker. Strukturen först. När processen för att upphandla ett nytt vårdinformationssystem inleddes för drygt tio år sen var det genom att man identifierade problemet. En revision pekade ut ett redan då akut behov. Under många år har sedan lagting och regeringar i flera budgetbeslut anslagit pengar för ÅHS att jobba vidare, med beställningen; köp ett nytt VIS-system. En fullmakt, alltså ett löfte om pengar har givits för det som vid tillfället antogs vara kostnaden. Hade inte kostnaden blivit mycket högre hade resultatet, dvs vilket system man väljer, inte varit en politisk fråga, och det med rätta. Vi som sitter i lagtinget är inte experter på varken vård eller digitala sy
Läs mer

Våga satsa på outnyttjad resurs

Jag har en kompis, vi kan kalla henne E. Hon är 22 år gammal. Jag träffade henne faktiskt första gången när hon var bara några timmar gammal. Liten och gullig var hon då, och det är hon nu också.  Idag är hon dessutom stark, välutbildad och självständig. Hon bor i egen lägenhet och sköter sitt eget liv. Hon vill jobba och klara sig själv, som alla andra människor.   E. är utbildad vid Ålands yrkesgymnasium inom kök och catering. Hon gillar mest att baka, men jobbar som en iller med alla uppgifter hon får. Det visar hennes referenser och omdömen från tidigare arbetsgivare och praktikplatser.  Det finns ett problem. I dessa tider av brist på arbetskraft har det varit oerhört svårt för E. att hitta ett jobb. Orsaken är att E. föddes med en kromosomvariation, och att arbetsgivare av olika orsaker, kanske fördomar, inte tror att hon klarar jobbet.  Hon är kapabel och snäll. Hon jobbar hårt. Den arbetsgivare som anställer henne kan få en del av lönen finansierad via Ams under en prövotid. Än
Läs mer

Prata med kärlek i orden

  För socialdemokraterna är ändrad lagstiftning på grund av den finländska translagen en mycket enkel och okomplicerad fråga. Vi har en ny translag i Finland som kräver vissa följdändringar för att det inte ska råda osäkerhet kring vem som har rätt till olika former av stöd vid graviditet, och inte ställa barn i en sämre ställning på grund av den osäkerheten. Det är finländsk behörighet, det är en positiv utveckling och detta är bara små korrigeringar i vår lagstiftning. Den större diskussionen, om transpersoners rättigheter, om vår inställning till den gruppen människor och hur vi ser på andra svåra frågor kring detta är något vi tycker behöver föras kärleksfullt och respektfullt och återhållsamt. Det är frågor som rör ytterst sårbara människor, ofta unga personer som söker sin identitet och som behöver lyssnande vuxna, inte förakt och hånflabb. Translagen reformerades i Finland efter lång diskussion, och ger nu vuxna människor möjligheten att fastställa sitt juridiska kön utan
Läs mer