Skördefest. Marskogen. Lugnet. Tsarevna.

Över allt annat, samma överväldigande känsla.
Så vackert det är. De mättade höstfärgerna, de blanka vattnen. Solen som silar snett. Siv Linneys åker av blommor. Den blanka rödlöken i skålen på buffé-bordet. Grisen som borrade ner klövarna i leran. Jag vet inte varför, men tänkte intensivt på det finska ordet. Sorkka. Det såg så bestämt ut med klövarna. En "sorkka" i leran.

Middagen igår; rödbetorna från Odlarringen, osten från Skimra gård, potatisen, köttet från Ulfsby, persiljan, morötterna, Vårdö-tomaterna. Mina egna bondbönor.
Idag, lammsteken. Osten. Gurkan.
Jag vet inte, men det berör mig att veta att maten jag äter är odlad här, skördad här, packad här. Det betyder något.

Alla människor i rörelse. under skördefesten Dödsolyckan i Hammarland. Parkeringsholkarna. Självklart borde det finnas ett bättre system att ta sig runt mellan gårdarna än att alla kör med sina egna bilar.

Och tack, alla ni som önskar mig lycka till.  Jag vet inte vad jag ska säga riktigt, men ni bär mig framåt.

Kommentarer

  1. Jag hade sett fram emot skördefesten, den brukar vara så fin. Men hela känslan förbyttes till fasa och enorm smärta. Det blev den värsta helgen i år och på mycket länge. Farväl A, jag hade givit vad som helst för att få dig tillbaka! Du var en mycket bra vän och kompis.

    SvaraRadera
  2. Håller med, beklagligt med dödsolyckan. Vad det beträffar att ta sig mellarna gårdarna föreslår jag att du tar cykeln! Miljövänligt så det förslår o bra för figuren!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tillit och strukturer

Våga satsa på outnyttjad resurs

Prata med kärlek i orden