Att vara nödvändig för någon

Den svensk-grekiska författare Theodor Kallifatides skrev att det en människa behöver är ett hem, en familj och en handfull goda vänner som man ska hålla nära sig. Det är allt. Den stora världen är inte nödvändig.

Jag håller väl inte helt med. Den stora världen, politiken, samhället, samtalet är viktiga för mig. Ibland ger mitt arbete mig en hisnande känsla av sammanhang, när jag plötsligt förstår hur till synes helt orelaterade saker hänger ihop, och hur jag kan påverka dem.
Ibland är det också djupt deprimerande, när man ser sambanden mellan de destruktiva krafterna i samhället, och hur rottrådarna går mellan ett förakt mot kvinnor och feminister, främlingsfientlighet och fascism. Det som finns på ytan är bara svampen, mycelen i marken går djupt och brett.

Men, det var inte det jag ville skriva om, utan om vänskapen.
Jag har en handfull vänner som känner mig utan och innan. Jag har mina systrar och mina barn och mina barns farföräldrar. Kanske 15-20 människor som aldrig skulle släppa taget om mig, vad som än händer.
Med det är jag lyckligt lottad och rik.
Så många människor har ingen alls. Så många är helt ensamma på det djupaste sättet att deras existens inte är nödvändig för någon annan.

Alla hjärtans dag må vara ett kommersiellt och blaskigt påfund för att få oss att köpa choklad och rosor, men att påminna sig om vikten av vänskap och relationer är allt annat än banalt.

Med vänner har jag åkt på nöjesresa till storstaden med våra flickor, och fått ett sammanbrott på Åhlens skoavdelning. Jag har ältat mina sorger, och avgivit stundvis svidande recensioner av raw food-bakverk (vilket mottagits med jämnmod). Mina vänner har älskat mina barn och burit dem som handväskor över vardagsrummet och suttit med ändlösa versioner av lekar och spel.

Ibland går min vän A och jag en promenad runt Sviby. Hon är alltid snabbare än jag, och driver på lite. Min takt är lite långsammare, och jag ser på hennes rygg när jag hon tycker att jag slöar. Då skärper jag mig.
Av hennes tystnad i ett samtal kan jag ana när jag malt på tillräckligt om kommunreformen. Under en period när jag grät mycket lät hon mig bara göra det. Hon gick bredvid.

Kanske det räcker som min definition på sann, viktig, verklig vänskap. Det är någon som går med mig i livet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Våga satsa på outnyttjad resurs

Prata med kärlek i orden

Var drar man linjen när den flyter?