Två nya regeringar på en vecka

Två nya regeringar på en vecka hör inte till vanligheterna.
Den i Finland var visserligen lite nygammal, men hela världen förundras över bilden av ett land som nu leds av unga kvinnor.

Vad betyder det för en gammal feminist? Glädjetårar och en djup djup känsla av revansch, av erkänsla och faktiskt framtidstro.
Självklart kommer det att så småningom komma besvikelser. Dessa unga kvinnor kommer att begå misstag, bli rivaler, förlora val och tappa väljarnas förtroende. Det är i denna stund helt ovidkommande. Det är bara politikens villkor, och samma sak som manliga ledare gjort i tusende år.
Just nu kan man bara få vara lite lycklig över kompetensen och självklarheten och modet, och det faktum att varken Sanna Marin eller de andra ber om ursäkt för sin position eller försöker vara någon till behag. Och den som inte fattar varför jag skriver det har inte förstått vad det betyder att vara kvinna på ledande poster.

Jag tror inte att kvinnliga ledare per definition är bättre än män. Min förhoppning är att de kan vara lite annorlunda. Jag tänker att kvinnornas inträde i toppen kan betyda att andra erfarenheter läggs till mixen, att mångfalden ökar och att också manliga ledare kan se att det finns fler än ett sätt att vara.

Att det dessutom är vänstedominerad regering gör inte saken sämre. Det finns säkert olika syn på det, men lite roande är det ju att ingen på Åland  kan säga att den helborgerliga regering som satt under den förra mandatperioden gjorde någon nytta för Åland.

Till den nya åländska regeringen blir det säkert skäl att återkomma. Regeringsprogrammet är spretigt och motsägelsefullt. Om viktiga frågor ges inga svar, och om framtiden finns inga visioner.
Men, det är rimligt att Veronica Thörnroos lag får börja jobba och visa vad de går för. Det är rimligt att de får ha sin dag och visa hur de vill göra jobbet.

Min vägkost och lärdom av de senaste fyra åren, om nu någon vill ha den, är denna: det kommer aldrig ut mer energi än man matar in. Man måste vilja mycket, hänge sig och jobba hårt. Och man måste höja sin avvärjningssköld varje gång man går ut genom dörren eller ut på nätet, annars går pilarna in i hjärtat.

Inte osannolikt kommer jag att skjuta några av dem.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Våga satsa på outnyttjad resurs

Prata med kärlek i orden

Var drar man linjen när den flyter?