Rövhattarnas kung

En rövhatt.
Så brukar en person i min närhet beskriva människor med en unken människosyn och värderingar som ställer individer och grupper mot varann och rangordnar dem enligt värde. En rövhatt kan också vara en människa som trots en läpparnas bekännelse till exempel till allas lika värde är en mobbare, en skitstövel, en föraktfull eller nedlåtande eller elak människa.

På ett plan är vi förstås alla rövhattar, för att vi inte lyckas leva upp till våra bästa intentioner, men det finns grader i helvetet.

I den nedersta kretsen finns såna som Paolo Roberto, rövhattarnas kung i denna stund.
En framgångsrik, rik, känd person med en ung sambo, flera tv-uppdrag, allt på ett bräde. När han åker fast för sexköp av en ung kvinna från ett av Europas fattigaste länder - vad gör han? Gråter ut i tv om sin jobbiga barndom. Postar bilder med tummen upp när han ska ut och springa i dyra träningskläder som förmodligen kostade mer än de ynkliga 1.500 kronor han betalade för en människas kropp.

Han pratar om sig själv och hur drabbad han blir. Jag spyr. Inte minst åt att han själv inte fattar hur stötande hans totala brist på empati är, hur ihåliga hans analyser är när han inte ens i denna stund förmår höja sig över sin narcissism.

Uppriktigt sagt är jag otroligt trött på hur mycket vi fokuserar på rövhattar och deras egon, dessa sköra, känsliga skapelser som kräver så oerhört med underhåll och går så lätt i kras.

Tänk på den stunden när Paolo Roberto, kungen av Kungsan, proffsboxaren, tv-profilen, kändiskocken och anti-feministen gick in i det där rummet med en kvinna han visste var där mot sin vilja. När han tog av sig kläderna och gjorde vad han gjorde.
Det är verklighet.
Allt han sagt efter det är en rövhatt som snackar skit för att han åkte fast.

(Förresten. En jobbig barndom är en förklaring. Ingen ursäkt. Och man blir vuxen.)



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tillit och strukturer

 Hur ska man förklara ett stort och svårt beslut där man själv är kluven och osäker, och där mediabruset lyft den ena negativa aspekten efter den andra, inte alltid korrekt eller relevant? Hur ska man, utan att gå i försvar, förklara att det är ett beslut som sist och slutligen handlar om tillit och strukturer. Jag försöker. Strukturen först. När processen för att upphandla ett nytt vårdinformationssystem inleddes för drygt tio år sen var det genom att man identifierade problemet. En revision pekade ut ett redan då akut behov. Under många år har sedan lagting och regeringar i flera budgetbeslut anslagit pengar för ÅHS att jobba vidare, med beställningen; köp ett nytt VIS-system. En fullmakt, alltså ett löfte om pengar har givits för det som vid tillfället antogs vara kostnaden. Hade inte kostnaden blivit mycket högre hade resultatet, dvs vilket system man väljer, inte varit en politisk fråga, och det med rätta. Vi som sitter i lagtinget är inte experter på varken vård eller digitala sy
Läs mer

Våga satsa på outnyttjad resurs

Jag har en kompis, vi kan kalla henne E. Hon är 22 år gammal. Jag träffade henne faktiskt första gången när hon var bara några timmar gammal. Liten och gullig var hon då, och det är hon nu också.  Idag är hon dessutom stark, välutbildad och självständig. Hon bor i egen lägenhet och sköter sitt eget liv. Hon vill jobba och klara sig själv, som alla andra människor.   E. är utbildad vid Ålands yrkesgymnasium inom kök och catering. Hon gillar mest att baka, men jobbar som en iller med alla uppgifter hon får. Det visar hennes referenser och omdömen från tidigare arbetsgivare och praktikplatser.  Det finns ett problem. I dessa tider av brist på arbetskraft har det varit oerhört svårt för E. att hitta ett jobb. Orsaken är att E. föddes med en kromosomvariation, och att arbetsgivare av olika orsaker, kanske fördomar, inte tror att hon klarar jobbet.  Hon är kapabel och snäll. Hon jobbar hårt. Den arbetsgivare som anställer henne kan få en del av lönen finansierad via Ams under en prövotid. Än
Läs mer

Prata med kärlek i orden

  För socialdemokraterna är ändrad lagstiftning på grund av den finländska translagen en mycket enkel och okomplicerad fråga. Vi har en ny translag i Finland som kräver vissa följdändringar för att det inte ska råda osäkerhet kring vem som har rätt till olika former av stöd vid graviditet, och inte ställa barn i en sämre ställning på grund av den osäkerheten. Det är finländsk behörighet, det är en positiv utveckling och detta är bara små korrigeringar i vår lagstiftning. Den större diskussionen, om transpersoners rättigheter, om vår inställning till den gruppen människor och hur vi ser på andra svåra frågor kring detta är något vi tycker behöver föras kärleksfullt och respektfullt och återhållsamt. Det är frågor som rör ytterst sårbara människor, ofta unga personer som söker sin identitet och som behöver lyssnande vuxna, inte förakt och hånflabb. Translagen reformerades i Finland efter lång diskussion, och ger nu vuxna människor möjligheten att fastställa sitt juridiska kön utan
Läs mer