En reform för flickor och kvinnor

 

Igår fick jag äntligen presentera min motion i lagtinget om att göra mensskydd tillgängliga och kostnadsfria för åländska flickor och kvinnor. Det blev en ovanligt konstruktiv och kreativ debatt där de flesta, inte alla, tog saken på allvar och diskuterade olika vägar framåt. Det känns bra. Alltför ofta är politiken bara konflikt. Här är mitt anförande.


"Det är inte så hemskt många decennier sedan kvinnor inte skulle gå i kyrkan när de hade mens.

Det är inte så hemskt långt borta i världen som kvinnor anses orena när de menstruerar.

I våra tv-kanaler finns än i dag reklam för menstruationsskydd där det som kommer ur kvinnor sägs vara blått.

Det finns idag inte en människa född som inte kommit ur en kvinnas kropp, och ändå är kvinnors kroppar, deras funktioner och hela reproduktiva system fortfarande något genant och lite hysteriskt, något som det är lite löjligt att man pratar om när det ju alltid finns mycket viktigare och mindre skämmiga saker.

Vi vet, för att forskningen visat det gång på gång, att de flesta medicinska procedurer, läkemedel och diagnostik, maskiner, verktyg, skyddsutrustning och så vidare utvecklas och tillverkas med mannen som norm.

På ett område går det inte. Bara kvinnor menstruerar, varje månad under en stor del av sina liv.

Det är dyrt med mensskydd, och det är nödvändigt.

Ett exempel, som fascinerade mig när jag var en ung studerande var biståndsprojektet Bai Bang  i Vietnamn. Både Sverige och Finland engagerade sig under många år i uppbyggnaden av en stor pappersfabrik ute i djungeln. I en av många utvärderingar kunde man konstatera att de kvinnliga arbetarnas produktivitet var mycket låg. När man tittade närmare på frågan visade det sig att ingen tänkt på att se till att det fanns menstruationsskydd tillgängliga för kvinnorna, varför de inte kunde jobba under ett antal dagar per månad. Så enkelt att lösa, om man hade tänkt.

Min uppmaning till lagtinget lyder:

att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att utreda och förverkligar kostnadsfria och tillgängliga menstruationsskydd för åländska flickor och kvinnor.

 

kom till utgående från ett beslut i Skottland att göra mensskydd tillgängliga kostnadsfritt för skotska kvinnor och flickor. I Storbritannien och Skottland har diskussionen kommit mycket längre än hos oss. Man pratar där om period poverty, menstruationsfattigdom. Att den kostnaden varje månad för en del är jobbig, och framför allt orättvis, särskilt med tanke på den höga skattesats mensskydd belagts med. Efter att denna motion skrevs har även Nya Zeeland lagstiftat om kostnadsfria menstruationsskydd.

I det skotska exemplet vill man sätta ansvaret på myndigheter och institutioner att se till att mensskydd finns tillgängliga och att tillgå för alla som vill ha dem, odramatiskt och kostnadsfritt och utan att man särskilt måste genera sig genom att fråga.

Jag tycker modellen är intressant, dels för att kostnaden för samhället inte blir så hög, dels för att den särskilt tar upp unga kvinnors och flickors villkor och för att utgångspunkten är att inte skuldbelägga eller genera, bara facilitera och tillgängliggöra.

På Åland har de flesta som uttalat sig reagerat försiktigt positivt, men jag tycker det är lite fegt och lite ynkligt att det ska utredas och väntas och funderas så mycket. Vi kunde genomföra denna reform idag och blir bland de första i världen, om vi ville, och det skulle inte stjälpa landskapets ekonomi. Men det är svårt att någonsin argumentera för att det är kvinnornas de unga tjejernas tur. Ekonomin är alltid för dålig, det är för krångligt, det är fel tidpunkt och det måste utredas mera.

Vad gäller det argument som framförts, att det skulle bli ett allmänt roffande av mensskydd om det blev kostnadsfritt kan jag upplysa om att mensskydd är så kallad behovsanpassad verksamhet. Man använder så mycket som behövs. Ingen kommer att överdosera för att det är gratis.

Det har också framförts att man i stället ska sänka momsen på produkterna. Säkert bra, men beskattningsfrågor är inte i våra händer. Vi kan göra skillnad nu, här, i Ålands lagting.

Bara kvinnor behöver mensskydd. Bara kvinnor betalar för dem. Bara kvinnor föder barn och betalar för det genom lägre pensioner, sämre löner och långsammare karriärer. Kostnadsfria mensskydd är inte hela världen, verkligen inte, men det vore ett litet steg framåt, en liten erkänsla.

Man kunde till och med se det som en fråga om attraktionskraft för det åländska samhället. Inte bara bidrag till åländska företag har den effekten. Se på utflyttningstrenden i det åländska samhället. Det är kvinnorna som flyttar bort och männen som blir kvar i högre utsträckning.

Inte skulle kostnadsfria mensskydd ensamt göra så att de åländska unga tjejerna stannar eller kommer tillbaka, men signalvärdet, att man här tar flickors och kvinnors verklighet på allvar på ett progressivt sätt, är inte att förakta.

Kom igen. Vi gör det här nu.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Våga satsa på outnyttjad resurs

Prata med kärlek i orden

Var drar man linjen när den flyter?