Vehkoo-domen nödvändig för yttrandefriheten

 Det hände sig efter valet 2015 att jag sa i en intervju att Åländsk demokrati var ett rasistiskt parti, baserat på den propaganda och den valkampanj man drivit. Just då var flyktingfrågan som hetast och mest opportunistisk att exploatera. Idag är det anti-vaccination och anti-feminism som ska ge klirret i väljarkassan, vad det verkar.

Nåja. Följden blev att Stephan Toivonen polisanmälde mig för ärekränkning. Det var inte första gången, och jag tyckte egentligen att frågan var ganska intressant. I sinom tid kom ett beslut från polisen att man beslutat lägga ner förundersökninen, med ett ganska lakoniskt konstaterande att om en offentlig person gör rasistiska uttalanden är det inte ett brott att konstatera det.

Igår kom Högsta domstolens beslut att upphäva tidigare domar mot journalisten Johanna Vehkoo som på sin Facebook-sida kallat tidigare lokalpolitikern Junes Lokka nazist, rasist och nazistclown.

I beslutet hänvisar HD till att det enligt strafflagen inte är ärekränkning om kritiken riktar sig mot det någon sagt bland annat i ett politiskt sammanhang. Såhär skriver HD:

”Högsta domstolen ansåg att i inlägget var det fråga om kritik som riktade sig mot Lokkas förfarande inom politiken eller med detta jämförbar offentlig verksamhet och som gällde ett tema som väcker allmänt intresse. Med beaktande av de nedsättande och fientliga ställningstaganden mot vissa människogrupper som Lokka framfört i offentligheten ansågs vid en helhetsbedömning av inlägget att de uttryck som använts i det inte tydligt överskridit det som kan anses som godtagbart.”

Yttrandefrihetens gränser är något vi alla måste bevaka. Det som är godtagbart att säga enligt lagen är inte alltid snällt, inte alltid rumsrent. Rasistiska, sexistiska, lögnaktiga och rentav korkade saker är tillåtna inom yttrandefrihetens ramar, men det är också att i det offentliga samtalet peka på det.

En rasist är en rasist, och det får man också säga och skriva. Det finns inget särskilt skydd för de kränkta kvinnohatarna, rasisterna, nazisterna och fascisterna.

Det är med stor lättnad man läser HDs utlåtande. Hade det gått en annan väg hade vi haft en allvarlig begränsning både av journalistiskt arbete och av yttrandefrihet i Finland.

 Det finns paralleller mellan Ålands polismyndighets beslut att lägga ner en förundersökning i en mycket mindre fråga, och HDs beslut igår. Det är det enkla resonemanget att den som beter sig på ett visst sätt, säger vissa saker, driver vissa frågor också får ta konsekvenserna av det.

Bete dig inte som en rasist om du inte vill bli kallad så.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tillit och strukturer

Våga satsa på outnyttjad resurs

Prata med kärlek i orden