Public service i kris

Jamen, aktiebolagslagen. Den är väl som Bibeln? Bara en väg att följa, och en uttolkning som gäller.

Så är det förstås inte. Inte ens när det gäller kalabaliken på Ålands radio och tv.
Radions styrelse, och framför allt ordförande Jesper Eliasson (c) har fått massiv kritik från personal, från andra (annan) styrelsemedlem för hur man hanterat framför allt personalfrågor under det senaste året.
Vad är det då som hänt?
I korthet; man försökte sig på vissa åtgärder för att utveckla bolaget (bland annat att peta ut vd Pia Rothberg-Olofsson) för att få till stånd en snabbare utvecklingstakt och inbesparingar som skulle möjliggöra investeringar i framtiden.
Det gick på skit. Alla blev arga. Sen tillsatte man en ny vd vars främsta merit enligt vd Eliasson tycks vara att hon är en fin människa (vilket säkert stämmer), och en teknisk chef som inte visste att han fått jobbet. Man lyckades därtill förarga redaktionschef Astrid Olhagen så att hon sade upp sig.
När infrastrukturminister Veronica Thörnroos (C) och partiordförande Harry Jansson (C) går till försvar mot (socialdemokratisk) kritik hänvisar man till ovan nämnda aktiebolagslag. Inga formella fel har begåtts, därför finns inga skäl att kräva Eliassons avgång.
Och om en sosse pratat med någon om styrelsearbetet så är det inte tillåtet, igen med hänvisning till lagen.
Nu är det ju faktiskt så att aktiebolagslagen inte är en licens för att göra ett dåligt jobb.

Ägarna, i detta fall landskapsregeringen, och genom den alla vi licensbetalare, har tillsatt styrelsen för att göra ett bra jobb.
Uppenbarligen har så icke skett.
Rimligen finns det skäl till både kritik och tvivel på styrelsens förutsättningar att jobba vidare på ett effektivt sätt om man har hela personalen emot sig.

Å andra sidan får inte heller landskapsregeringen godkänt. I regeringsprogrammet utlovas ett beslut om finansieringsformen för public service. En sådan finns inte, och har knappt ens diskuterats under mandatperioden. Inte heller har landskapsregeringen diskuterat hur relationer mellan kommersiella medier och public service ska se ut. Utanför Åland är det en både svår och intressant fråga som debatteras ivrigt.
Utan raka besked och tydlighet kring finansieringen blir det ingen utveckling av public service-bolaget, hur många chefer man än petar.

Nu har Jesper Eliasson fått anvisningen att återskapa förtroendet bland personalen, och snabbt som attan få fram en ny redaktionschef.
Hur ska det göras? Seriöst. Hur? Det är intressantare än vem som plockar politiska poäng på debaclet.