Förändra de svarta strukturerna
De som behöver köpa billigt är inte de stora konsumenterna. Det är de som inte behöver tänka på pengarna. De köper kanske inte billigt skit från Kina, men de köper mycket och dyrt.
De som har (inklusive jag själv, det vet jag) har råda att köpa dyrt ekologiskt kött, rättvisemärkt kaffe, kvalitetshantverk och klädmärken som inte anlitar barnarbetskraft.
Black friday är till för att få oss att konsumera mera, men för många är det också en chans att ha råd.
Det gräver och skaver detta, att det så oerhört tydligt blir en klassfråga av klimatskammen. Det är vad som händer när hela frågan om att rädda klimatet individualiseras, när man stirrar på den enskilda människans konsumtion och delar ut guldstjärnor åt den som en viss dag låter bli att konsumera.
Det enda, verkligen det enda som kan rädda planeten är stora strukturella förändringar, en politiskt rättvisare och mer reglerad marknad och mindre individuell frihet. Inte i meningen att individens fria val ska begränsas, utan så att det som finns på en marknad genom politiska beslut är giftfritt, producerat med sjyssta arbetsvillkor, beskattat så att de produkter man vill styra bort ifrån är dyrare och så vidare.
Henrik Herlin, som fortsätter att leverera alldeles förbluffande analyser i tidningen Åland, skriver i ett svar på en insändare att kapitalismen inte kräver några offer på sitt altare, i motsats då till kommunismens gulag och andra massmord. Hallå, barnarbete, utsugning, rovdrift på naturresurser, förgiftade marker, uppbrända regnskogar? Hallå, vapenindustri?
Jag tycker man ska konsumera med måtta och medvetet. Jag tycker man ska fråga sig om man faktiskt behöver det man köper. Men jag kommer inte att fnysa åt och förakta den som köper en vinterjacka till sitt barn denna svarta fredag.
Låt inte klimatrörelsen bli ett aningslöst poserande.
De som har (inklusive jag själv, det vet jag) har råda att köpa dyrt ekologiskt kött, rättvisemärkt kaffe, kvalitetshantverk och klädmärken som inte anlitar barnarbetskraft.
Black friday är till för att få oss att konsumera mera, men för många är det också en chans att ha råd.
Det gräver och skaver detta, att det så oerhört tydligt blir en klassfråga av klimatskammen. Det är vad som händer när hela frågan om att rädda klimatet individualiseras, när man stirrar på den enskilda människans konsumtion och delar ut guldstjärnor åt den som en viss dag låter bli att konsumera.
Det enda, verkligen det enda som kan rädda planeten är stora strukturella förändringar, en politiskt rättvisare och mer reglerad marknad och mindre individuell frihet. Inte i meningen att individens fria val ska begränsas, utan så att det som finns på en marknad genom politiska beslut är giftfritt, producerat med sjyssta arbetsvillkor, beskattat så att de produkter man vill styra bort ifrån är dyrare och så vidare.
Henrik Herlin, som fortsätter att leverera alldeles förbluffande analyser i tidningen Åland, skriver i ett svar på en insändare att kapitalismen inte kräver några offer på sitt altare, i motsats då till kommunismens gulag och andra massmord. Hallå, barnarbete, utsugning, rovdrift på naturresurser, förgiftade marker, uppbrända regnskogar? Hallå, vapenindustri?
Jag tycker man ska konsumera med måtta och medvetet. Jag tycker man ska fråga sig om man faktiskt behöver det man köper. Men jag kommer inte att fnysa åt och förakta den som köper en vinterjacka till sitt barn denna svarta fredag.
Låt inte klimatrörelsen bli ett aningslöst poserande.
Kommentarer
Skicka en kommentar