Tassarna bort från public service
Jag blir uppriktigt oroad när jag läser näringsminister Fredrik Karlströms blogginlägg och uttalanden om Ålands radio och tv och public service. Inte så mycket för det han säger, det har han ju alltid gjort, utan för att han inte tycks förstå att det är skillnad på vad man säger som privatperson och vad man säger som minister.
Det har kanske aldrig funnits en tid när den oberoende journalistiken behövts så mycket som idag. På Åland är vi välsignade med ett public service-bolag som producerar journalistik i radio, samt två tidningar som håller mycket hög klass på sin journalistik och sin integritet.
SteelFM, Fredrik Karlström radiokanal, fyller en funktion och har sin publik och sina annonsörer, men oberoende journalistik är det inte. Jag har inte ens uppfattat att man har den ambitionen, och har man nån gång haft den så har det stupat på det faktum att riktig journalistik kostar pengar. Det är inte underhållning.
Visst kan man ha åsikter om innehållet i Ålands radio och tv, det har kanske alla. Visst är det journalisternas uppgift att upprätthålla sin egen integritet. Det har jag alltid tyckt. Men sitter man som minister i en maktposition, då måste man vara mycket mycket varsam med att inte gå sina egna ärenden, och att inte (om det inte är regeringens nya linje) signalera att vad journalisterna producerar och prioriterar får konsekvenser för deras finansiering.
Detta är en oerhört viktig demokratisk fråga och ett adelsmärke för de nordiska länderna - att man har en fri debatt, en fri granskning och public service som politiker högaktningsfullt ska ge fan i att tafsa på.
Visst är det så?
Det har kanske aldrig funnits en tid när den oberoende journalistiken behövts så mycket som idag. På Åland är vi välsignade med ett public service-bolag som producerar journalistik i radio, samt två tidningar som håller mycket hög klass på sin journalistik och sin integritet.
SteelFM, Fredrik Karlström radiokanal, fyller en funktion och har sin publik och sina annonsörer, men oberoende journalistik är det inte. Jag har inte ens uppfattat att man har den ambitionen, och har man nån gång haft den så har det stupat på det faktum att riktig journalistik kostar pengar. Det är inte underhållning.
Visst kan man ha åsikter om innehållet i Ålands radio och tv, det har kanske alla. Visst är det journalisternas uppgift att upprätthålla sin egen integritet. Det har jag alltid tyckt. Men sitter man som minister i en maktposition, då måste man vara mycket mycket varsam med att inte gå sina egna ärenden, och att inte (om det inte är regeringens nya linje) signalera att vad journalisterna producerar och prioriterar får konsekvenser för deras finansiering.
Detta är en oerhört viktig demokratisk fråga och ett adelsmärke för de nordiska länderna - att man har en fri debatt, en fri granskning och public service som politiker högaktningsfullt ska ge fan i att tafsa på.
Visst är det så?
Kommentarer
Skicka en kommentar