Dubbelbeskattad personal betalar notan

 I öst och väst kommer den ena satsningen efter den andra för hur man ska få fart på hjulen efter pandemin, hur man ska investera och jobba för att rädda demokratisk infrastruktur. Här är det lite aaderleis, som man säger i mina gamla hemtrakter. Åtminstone om man läser förslaget till en fjärde tilläggsbudget för Åland.

Vår regering sparar. Man deklarerar stolt att man lyckats spara 1,7 miljoner av landskapets kostnader.

I verkligheten har man inte gjort nånting. Inga reformer, inga strukturella förändringar, inga modiga beslut om att sluta helt med nånting. Man har bara dubbelbeskattat sin egen personal på pengarna, och därmed berövat det åländska samhället på 1,7 miljoner i köpkraft som man nu satsar på bidrag till den skara företag som passar in i de få stödformer man fått fram.

Inget ont i stöden, även om det är för lite och för långsamt, men det kunde man ha gjort ändå. Det ska ju ändå lånas upp till 60 miljoner.

Det är för mig obegripligt att man, samtidigt som man skriver att det ska satsas på utbildning och fortbildning och digitalisering och omställning sparar in på personalen genom att tvinga dem att ta ut ledig tid i stället för pengar, trots att det finns hur mycket jobb som helst. Så enkelt och simpelt är det nämligen med inbesparingen.

Vem ska skapa de nya utbildningarna? Vem ska planera, budgetera och organisera stödinsatserna?

Det var ett kortsiktigt och lite panikslaget beslut, och man borde ha funderat på vad som har bäst effekt.

Trevlig helg.